Jag överlevde

Idag var det dagen D, dags att åka till naprapaten. Åh vilken vånda, hela förmiddagen var en enda plåga och när jag väl var där så var han lite försenad så jag fick sitta och vänta, jag hade god lust att vända och gå ut igen. Men så kom han och efter att ha pratat en stund så kändes det ganska tryggt ändå. När han tittat på min kropp så sa han att det kommer att krävas ett antal besök för att få någon rätsida på mig. En sned fot, ett låst bäcken, låsta kotor i ryggen och låsta kotor i nacken och på tok för stela muskler. Han hade nästan aldrig haft någon som hade så hårda muskler i ryggen, hmmm, det kanske inte är så bra att förneka sin smärta och inte lyssna på kroppen. Och ve och fasa, han sa att min kropp kanske inte ville träna så mycket som jag gör, även om jag psykiskt mår bra av det så är det inte säkert att jag fysiskt mår bra av det, hu då, det ville jag inte höra, hur ska jag fixa det?!?! Ja, ja, jag överlevde i alla fall och det känns inte lika ångestfyllt att åka dit på måndag.

Härlig sommar i Sälen

Nej nu blir det till att försöka ta hand om min kropp. Jag vill ju må bra så att jag kan njuta till fullo av livet tillsammans med min kära familj.

Ha en skön kväll fina ni och kom ihåg att ta hand om er!

Kram Jennifer