torsdag 22 mars 2012

"Att anpassa sig sönder och samman"

Förkylt var det här, det går runt runt i familjen, alltid någon som är förkyld, nu är det min och min äldste sons tur.


Så här såg det ut på mitt skrivbord på jobbet idag :).

Åh vad jag hittar många böcker jag vill läsa, frågan är bara när jag ska hinna läsa dem :). I senaste numret av Leva PS! var det en intervju med Moa Herngren som har skrivit en bok som heter "Jag skulle aldrig ljuga för dig". Den handlar om vad det kostar att till varje pris försöka passa in.
Det är en framgångsrik kvinna med vackert hem, tre barn och som är avvundad av sina vänner och älskad av sin man. Men hon har under hela sitt liv ständigt anpassat sig. Hon har utplånat sig själv och undertryckt sin egen personlighet så till den grad att hon inte längre vet vem hon är. I ren desperation börjar hon springa på nätterna, mil efter mil, och hon börjar leva ett dubbelliv. Det blir hennes ventil, ett sätt att känna sig som sig själv ett tag.


Bild från www.adlibris.com


Jag tycker den låter väldigt bra och jag känner till viss del igen mig. Jag vill passa in överallt och många gånger står jag tillbaka bara för att "det blir lättast så". Kanske typiskt kvinnligt, jag vet inte, vad tror ni?

Tror faktiskt jag ska gå ut på en kvällspromenad, så jag tittar in hos er imorgon!

Må så gott alla fina!

Kram Jennifer

7 kommentarer:

  1. Visst är det ofta så att man som mamma och fru ofta står tillbaka. Jag har även gjort det i mitt yrkesliv tidigare. Länge har jag tränat på att ta mer plats både privat och i mitt yrke. Ju äldre barnen blir ju mer plats tar jag för mig själv. Min löpning är en sak där jag inte kompromissar i första taget!;)
    Lycka till och tack för boktipset! Lägger till den på min lista över böcker jag vill läsa.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heja dig, så bra! Och bra att du har något som du verkligen inte släpper :). Ha en underbar fedag! Kram Jennifer

      Radera
  2. Krya på dig vännen!!
    Jag vill även önska dig en kanon trevlig fredag!!
    <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära du och ha en riktigt trevlig fredag du med! Kram Jennifer

      Radera
  3. Det känner jag också igen mig i och faran med att anpassa sig så mycket som hon i boken verkar göra är nog att man till slut tappar bort sig själv. Om man inte lyssnar på sig själv, hur ska man då veta vem man verkligen är? Och kunna ta beslut och göra val utifrån det man mår bra av... Låter som en tänkvärd bok. Hoppas du har en härlig helg! Kramar //S

    SvaraRadera
  4. Hoppas att förkylningarna har gett med sig hos er, trist med sjukdomar!

    Hur är det med ryggen förresten? Har den börjat rätta till sig?

    Ja, det där med att anpassa sig känner man igen, jag gör allt jag kan för att stå på mig för det jag tror på och tycker om, men det är lätt att "trilla dit" och inte vara så obekväm som man kan känna sig när man står på sig och följer sin egen tanke och sitt hjärta. Men så skönt det är när man vinner de där "slagen" över sig själv...... Stå på dig! Inte för sakens skull, utan för din skull!

    Kram fina du!

    Pernilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förkylningen är mycket bättre nu och ryggen går åt rätt håll, den är inte bra men det blir bättre och bättre så det känns positivt. Tack så mycket för omtanken! Kramar Jennifer

      Radera

Tack fina för din kommentar!