söndag 18 januari 2015

Storfjällsgraven

Sälen, vilket snöparadis! Vi har verkligen haft en toppenhelg och jag är otroligt tacksam över att ha möjligheten att åka iväg så här med fina vänner. Som sagt, fredagens runda var inte den bästa då det var ospårat i spåret vid stugan, men det blev lite bra balansträning för mig och skratta fick vi göra för det blev lite roliga stilar och skrik. På lördagen bestämde vi oss för att ta en fjällrunda. Vi hade en tanke att komma iväg strax efter kl 9 men vi blev sittandes vid frukostbordet lite längre och kom iväg vid 10.30 :). Men det var så skönt att kunna göra så och inte behöva jäkta iväg.




Vi åkte en runda som jag tror kallas Storfjällsgraven som är 12 km. Den skulle vara spårad stod det och den var riktigt bra spårad i början. Men ju mer vi kom upp på fjället desto mer blåste det och spåren var helt bortblåsta på många ställen. Med blåst i ögonen så tårarna rinner och inga spår så kändes det ibland lite eländigt men ändå så himla roligt, nästan som att vi var ute på ett riktigt äventyr :).




Det var ganska skönt när vi kom fram till Hemfjällsstugan. Där fanns en mysig liten matsäcksstuga där vi fick i oss lite gott, nyponsoppa, smörgås, kaffe, bulle och ägg. Det var grejer det. Det fanns även en serveringsstuga som var hur mysig helst, blev dock inga kort därifrån. Efter fikapaus var det dags att åka vidare mot Storfjällsgraven. Där var det helt ospårat och väldigt mjuk snö så lite svårt var det att ta sig fram, men härligt och så fint.



Vid Gravfjällsstugan stod det flera hundspann och det var bara så häftigt att se. Hundarna var så taggade och ivriga att få komma iväg. De skällde något otroligt när de stod still men så fort de fick sticka iväg blev de tysta. Det var en upplevelse bara det att få se dem.

Efter fjällrundan blev det till att åka till stugan och fixa lite käk och vila lite. Sen körde vi 7 km-spåret vid stugan och då var det fantastiskt fina spår och det var riktigt härligt att åka. Och när man visste att man sen skulle få tillbaka och mysa i soffan och äta godis så kändes det ännu bättre ;). Lite trötta var vi där på kvällen så efter "Det största äventyret", kl 21.30, gick vi och la oss.




Idag blev det Kalven runt. Det var ett fint spår, dock fick man ingen fjällkänsla utan det kändes typ som att åka hemma i Gyllbergen, men det är ju absolut inte fy skam det. Jag var riktigt sliten i kroppen idag så det kändes tungt och jag hade noll glid och fick staka ordentligt även i lite nedåtlut. Men efteråt så kändes så gött i kroppen. 




Sen var det dags att dra tillbaka till stugan och dusha, packa och städa för att sedan åka hem. Ja som sagt, en riktigt toppenhelg har vi haft och vi kände alla att det här måste vi absolut göra om. Och jag känner faktiskt att jag har fått lite bättre självförtroende på skidorna. 

Såklart var det ändå skönt att få komma hem och krama om alla där hemma. Nu ska jag ta och plocka fram kläder till kidsen inför morgondagen och sen lägger jag mig glad och tacksam.

Ha det!

Kram Jennifer

1 kommentar:

  1. Du kommer ju att klara Vasan hur bra som helst!
    Vilken härlig helg du har haft! Det tar på krafterna med en massa friskluft ;-)
    Häftigt det där med hundspann även om jag alltid tycker synd om djur som måste dra och slita runt... men dom klarar ju det!

    Kram Sandra

    SvaraRadera

Tack fina för din kommentar!