Soffan är intagen, nu är det ryggläge som gäller. Orkar inte göra ett dyft till. Himla förkylningen vill inte ge sig och jag har fortfarande ont i halsen och därmed ingen träning. Har inte tränat på tre dagar nu och det visar sig tyvärr på humöret för min del. Och tyvärr så råkade kidsen ut för det dåliga humöret här på kvällen när jag inte tyckte att de gjorde som jag sa. Jag skrek och de skrek. När vi väl satt i sängen för att läsa godnattsagan bad jag om ursäkt för mitt beteende och förklarade att jag var väldigt trött men att jag ändå inte får skrika så. Att då få höra deras ursäkter för att de skrek och att de älskar mig mest i hela världen ändå gör hjärtat alldeles varmt och får tårarna att rinna.
Och jag låg nog även lite på plus eftersom jag fixade våfflor till middag. Kidsen hade ju nämligen full koll på att det var våffeldagen idag :).
Nu håller jag tummarna för att jag ska kunna träna lite lätt imorgon så att det blir lite positivare tongångar här ;).
Må så gott!
Kram Jennifer
Jag håller mina tummar med. Ta hand om dig. Kram Anette
SvaraRaderaKrya på dig! Visst blir man frustrerad när man inte kan träna som vanligt. Kram Stina
SvaraRaderaFrustration!! Men jag tycker det är super att faktiskt kunna be sina barn om ursäkt och säga att det här var inte okej av mamma men det blev så här för att..... Så inget dåligt samvete och jag hoppas att du kryar på dig snabbt så du kommer igång med träningen igen!!
SvaraRaderaKRam
Skönt att höra att man inte är ensam! Kram på dig!
SvaraRadera