Goaste, sötaste lilla lilltös

Stafettvasan, det var ju superkul. Jag som var sååååå nervös över allt runtomkring, men allt klaffade hur bra som helst. Förutom mitt val av godis att ha i bilen som jag skulle moffa i mig efter min sträcka. En påse Polly, i en bil, en av sommarens varmaste dagar, inget smart val. Men jag kunde ju inte låta bli att äta, väldans kladdigt var det, tur jag hade våtservetter med mig :). Jag hade fått en kort, lätt sträcka pga mitt knä. Sprang Hökberg-Läde. Min tanke var att lyda min sjukgymnast råd att inte springa utan promenera. Men hur roligt kändes det när jag stod där för växling. Nej, när chipet var överlämnat till mig så sprang jag iväg och sprang hela sträckan. Det kändes skapligt i knät förutom när jag spurtade in mot växling, då gjorde det ont. Och idag gör det ont i knät men jag tror att med några dagars vila och lite rörlighetsövningar så är smärtan snart borta.

När alla tagit sig i mål blev det ett dopp i Siljan för att slippa ta sig iväg till duschstället. Kallt men uppfriskande :). Sen blev det middag med laget innan det var dags att åka hem.

Hemma var det dags att slå in presenter för idag fyller vår goaste, sötaste lilla lilltös hela 8 år. Tänk att hon blir så stor, det är svårt att förstå. Vi har firat henne dagen lång med både barnkalas och släktkalas.

Hon fixade en väldans fin och god glasstårta.

Och vilken tur vi hade med vädret, en helt underbar dag.

Men nu är jag supertrött och det är hög tid att sova.

Ha det!

Kram Jennifer